Filbunke

Publicerat på bloggen Heliga hembygd 2012

Filbunke är festligt att äta till frukost på sommaren. Konsistensen påminner om smält ost och den smakar lite syrligt så söta tillbehör gör sig fint till.

I boken ”Ett år hos Fredrika Bremer” av engelskan Margaret Howitt från 1867 skriver hon:
Till middag hafva vi jemte mycket annat godt äfven sur mjölk, som alltid hör sommaren till i Sverige och kallas filbunke. Med afseende på svenskarnas kärlek till denna sin nationalrätt, berättade tant Fredrika här om dagen en anekdot.
En fattig svensk vandringsman kom en gång ända till Rom, sjuknade der och blef intagen i ett kloster samt med godhet vårdad af de fromma fäderna, men han kunde icke förtära några af de födoämnen som bjödos honom, och mummlade beständigt ”filbunke! filbunke!” Bedröfvade öfver sin oförmåga att lindra hans qval, lyssnade de goda klosterbröderna på hans klagorop och ett ljus uppgick för dem. Det var utan tvifvel sitt syddshelgon han anropade och med hög röst stämde de upp: ”Sancte Fil Bunke, ora pro nobis!”

Första gången man gör filbunke behövs en startkultur. Det kan vara en filbunke som du har fått från en vän eller en som du köpt i affären. På somrarna brukar det finnas i nästan alla mejeridiskar i landet.
Värm 2 liter fet mjölk, gärna ohomogeniserad, till strax innan kokpunken och låt sedan svalna till fingervarmt. Ta fram en massa skålar och häll ner lite av den gamla filbunken i varje skål. Häll ner mjölken och rör ihop så det blandar sig. Fyll också en mindre mugg som du använder som startkultur nästa gång du ska göra filbunke.

Sätt en assiett på varje skål och gör en prydlig stapel av alla skålarna som du låter stå rumsvarmt i ett dygn. Då ska filbunken ha satt sig och fått en seg skorpa på toppen. Ställ i kylen och ät när den är kall.