Händelsebunden tideräkning

Publicerat på bloggen Heliga hembygd 2012

På Nordiska museets arkiv finns en frågelista om Tid och tideräkning. Vi tycker att det är spännande med andra sätt att tänka än de sifferbundna, som exempelvis kropps- eller situationsbundna, och här fanns okonstlade svar på frågor som man ibland kan undra över, exempelvis hur man visste att det var middagsdags innan man hade klocka?
– Var man i närheten ropades man in när maten var färdig, och var man långt borta sa magen ifrån när det var matdags, berättar Erika Eriksson i Lerdala för museets meddelare 1939.

Erika Eriksson, som var född 1865, ger också exempel på hur man kan tidsbestämma händelser genom att utgå från andra händelser som skedde samtidigt:
– På den tia far levde
– Före världskriget (det första världskriget alltså, Heliga hembygds. anm.)
– Före storstrejken (1909)
– I min ungdom
– Det år jag blev konfirmerad
– Det år jag gifte mig
– Det var mens mor levde
– Det var året efter far gick bort
– Det var på den tin det var marken på Kampavall

Erikas exempel visar på en mer talspråkigt präglad kultur än den skriftspråkiga. Att hänga upp händelser vid andra händelser är lättare att komma ihåg än vilket år Gustav II Adolf sköts vid Lützen. 

En ladugårdskarl från Brobacka, vars namn är helt omöjlig att tyda, ger samma bild av tideräkningen då han får frågan 1942:

Det var året före Skattegården byggde om ladugården, eller Dä va samma år som de la om vägen.

Vägomläggningar och nya ladugårdar fungerar ju som referenspunkt när man bor i ett samhälle där alla vet vilket hus som är Skattegården. Men kanske fungerar det också idag i större samhällen där vägar byggs om med medföljande bilköer under perioder, eller höga skyskrapor som rasar efter att flygplan flugit in i dem. Kommer vi ens ihåg vilket år elfte september skedde? Eller är händelsen viktigare än årtalet?