Pastorala ideal inom slöjd
En undersökning om enkelhet, eskapism och moderniseringskritik och vad det pastorala idealet gör med slöjdområdet.
Slöjd är en syntes mellan kultur och natur, och slöjden är en metod där kultiveringen av naturen sker rent handgripligen, i täljning, i spånad, i smide. Samtidigt tar den avstånd från moderniseringen genom att hålla fast vid produktionsformer som var vanliga i hemmiljö före industrialiseringen. Detta mellanläge gör slöjden pastoral.
Att slöjda blir till en symbolisk akt, oavsett om det är avsikten eller ej. Bara genom sin tillverkningsform har slöjden placerat sig i det pastorala facket och kommer att tolkas av andra utifrån det. Det pastorala går alltså inte att skilja från slöjden i generella termer. Att vara en civilisations- eller kulturkritisk slöjdare får alltså stöd av ämnet som en arbetar inom. Vill en kritisera det moderna samhället så är slöjd och hemslöjd en jättebra form. Vill en inte förknippas med ruralitet, småskalighet, naturnärhet och meningsfullhet kan det bli kämpigare att arbeta med slöjd.
2020 fick jag projektmedel för att ytterligare undersöka det pastorala i förhållande till slöjd. Om du vill ta del av detta är du välkommen att boka en föreläsning. Du kan också läsa uppsatsen Pastorala ideal inom slöjd från 2020.